<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss xmlns:itunes="http://www.itunes.com/dtds/podcast-1.0.dtd" version="2.0">
    <channel>
        <title>Vetenskapslandet</title>
        <link>http://www.gu.se/media/digitalamedier</link>
        <copyright>Copyright 2009 Göteborgs universitet</copyright>
        <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
        <itunes:block>no</itunes:block>
        <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
        <itunes:category text="Education">
            <itunes:category text="Higher Education"></itunes:category>
        </itunes:category>
        <itunes:image href="http://www2.gu.se/gutv/vl/vl.gif"></itunes:image>
        <itunes:owner>
            <itunes:name>Göteborgs universitet</itunes:name>
            <itunes:email>erik.lundberg@gu.se</itunes:email>
        </itunes:owner>
        <itunes:summary>Programserien Vetenskapslandet varvar aktuella reportage med korta nyheter om forskning och utbildning. Inslagen filmas och redigeras ute på olika universitet och högskolor.</itunes:summary>
        <language>sv-se</language>
        <item>
            <title>Gravida män</title>
            <pubDate>Sat, 28 Nov 2009 00:00:05 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09545.mp4</link>
            <description>Forskningen kring livmodertransplantationer ställer många frågor på sin spets. En fråga är om livmodern kan ses som vilket organ som helst. För då skulle ju faktiskt män kunna få en livmoder de också, menar Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Och då skulle ju också män kunna bli mödrar.

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Forskningen kring livmodertransplantationer ställer många frågor på sin spets. En fråga är om livmodern kan ses som vilket organ som helst. För då skulle ju faktiskt män kunna få en livmoder de också, menar Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. Och då skulle ju också män kunna bli mödrar.

Medverkande: Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:02:54</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09545.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09545.mp4" length="17428890" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Genmodifierad lax</title>
            <pubDate>Sat, 28 Nov 2009 00:00:04 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09544.mp4</link>
            <description>Genmodifiering av växter eller djur för att de ska få bättre egenskaper pågår över hela världen. Nu går forskarna in direkt i genen för att förbättra köldtålighet eller storlek. På Uppsala universitet pågår försök med att göra laxfiskar så stora att de går att ta redan efter ett år.

Medverkande: Fredrik Sundström, forskare i ekologisk zoologi, Uppsala universitet, Stellan Welin, professor i bioteknik, kultur och samhälle vid Linköpings universitet</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Genmodifiering av växter eller djur för att de ska få bättre egenskaper pågår över hela världen. Nu går forskarna in direkt i genen för att förbättra köldtålighet eller storlek. På Uppsala universitet pågår försök med att göra laxfiskar så stora att de går att ta redan efter ett år.

Medverkande: Fredrik Sundström, forskare i ekologisk zoologi, Uppsala universitet, Stellan Welin, professor i bioteknik, kultur och samhälle vid Linköpings universitet</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:05:06</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Linköpings universitet/Uppsala universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09544.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09544.mp4" length="30479276" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Livmoder och djurförsök</title>
            <pubDate>Sat, 28 Nov 2009 00:00:03 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09543.mp4</link>
            <description>För att kunna forska om Livmodertransplantationer har djurförsök varit nödvändiga. Först på mindre djur som mus och råtta, men nu har forskarna kommit så långt att försök på primater, det vill säga apor, är nödvändiga. 
Medverkande: Pernilla Dahm-Kähler, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Michael Olausson, professor i kirurgi vid Göteborgs universitet, Brännström, professor i gynekologi vid Göteborgs universitet, Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>För att kunna forska om Livmodertransplantationer har djurförsök varit nödvändiga. Först på mindre djur som mus och råtta, men nu har forskarna kommit så långt att försök på primater, det vill säga apor, är nödvändiga. 
Medverkande: Pernilla Dahm-Kähler, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Michael Olausson, professor i kirurgi vid Göteborgs universitet, Brännström, professor i gynekologi vid Göteborgs universitet, Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:06:41</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet/Stockholms universiet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09543.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09543.mp4" length="40055248" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Etikprövning</title>
            <pubDate>Sat, 28 Nov 2009 00:00:02 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09542.mp4</link>
            <description>Det finns sex regionala etikprövningsnämnder i Sverige som prövar om forskning på människor och djur följer de etiska riktlinjer som finns. Marita Hilliges är forskare i neurovetenskap vid Högskolan i Halmstad, och är också ledamot i den regionala etikprövningsnämnden i Lund. 

Medverkande: Marita Hilliges, forskare i neurovetenskap vid Högskolan i Halmstad, Beatrice Josephson, jurist på Centrala Etikprövningsnämnden</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Det finns sex regionala etikprövningsnämnder i Sverige som prövar om forskning på människor och djur följer de etiska riktlinjer som finns. Marita Hilliges är forskare i neurovetenskap vid Högskolan i Halmstad, och är också ledamot i den regionala etikprövningsnämnden i Lund. 

Medverkande: Marita Hilliges, forskare i neurovetenskap vid Högskolan i Halmstad, Beatrice Josephson, jurist på Centrala Etikprövningsnämnden</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:04:42</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Högskolan i Halmstad</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09542.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09542.mp4" length="27956203" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Livmodertransplantationer</title>
            <pubDate>Sat, 28 Nov 2009 00:00:01 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09541.mp4</link>
            <description>På Göteborgs universitet håller ett forskningsteam på med ett projekt som reser många forskningsetiska frågor. För att hjälpa de kvinnor som av någon anledning förlorat sin livmoder, undersöker de möjligheterna att i framtiden kunna transplantera en livmoder, allt för att ge kvinnorna en möjlighet att föda ett eget, genetiskt barn.

Medverkande: Mats Brännström, professor i gynekologi vid Göteborgs universitet, Pernilla Dahm-Kähler, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>På Göteborgs universitet håller ett forskningsteam på med ett projekt som reser många forskningsetiska frågor. För att hjälpa de kvinnor som av någon anledning förlorat sin livmoder, undersöker de möjligheterna att i framtiden kunna transplantera en livmoder, allt för att ge kvinnorna en möjlighet att föda ett eget, genetiskt barn.

Medverkande: Mats Brännström, professor i gynekologi vid Göteborgs universitet, Pernilla Dahm-Kähler, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:07:15</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09541.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09541.mp4" length="42974213" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Bakterier</title>
            <pubDate>Sat, 21 Nov 2009 00:00:04 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09534.mp4</link>
            <description>När vi sätter oss för att avnjuta en bit kyckling eller fläsk vill vi inte höra att maten är rå. Då det gäller sushi är det tvärtom, eftersom den råa fisken är ett tecken på äkta vara. Ändå är det inte fisken vi bör se upp med när vi lyfter risrullen med ätpinnarna. Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet, hjälper oss bena ut den riktiga boven i bakteriedramat - riset.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>När vi sätter oss för att avnjuta en bit kyckling eller fläsk vill vi inte höra att maten är rå. Då det gäller sushi är det tvärtom, eftersom den råa fisken är ett tecken på äkta vara. Ändå är det inte fisken vi bör se upp med när vi lyfter risrullen med ätpinnarna. Marie-Louise Danielsson-Tham, professor i livsmedelshygien vid Örebro universitet, hjälper oss bena ut den riktiga boven i bakteriedramat - riset.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:03:55</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Örebro universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09534.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09534.mp4" length="23540675" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Transporter</title>
            <pubDate>Sat, 21 Nov 2009 00:00:03 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09533.mp4</link>
            <description>Det lönar sig att frakta norsk fisk till Asien för rensning, för att sedan sälja den i Sverige. Åke E Andersson, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping, har full koll på hur den ekvationen går ihop. Genom allt billigare transporter över världen kan till exempel risspecialisterna i Thailand nu konkurrera ut andra aktörer med sina varor.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Det lönar sig att frakta norsk fisk till Asien för rensning, för att sedan sälja den i Sverige. Åke E Andersson, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping, har full koll på hur den ekvationen går ihop. Genom allt billigare transporter över världen kan till exempel risspecialisterna i Thailand nu konkurrera ut andra aktörer med sina varor.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:06:14</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Högskolan i Jönköping</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09533.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09533.mp4" length="37008600" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Fisk</title>
            <pubDate>Sat, 21 Nov 2009 00:00:02 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09532.mp4</link>
            <description>Runt om i världen äts stora mängder odlad fisk. I fodret blandas fiskolja och fiskmjöl från vildfångad fisk, något som utarmar bestånden. Därför har de odlade fiskarna tvingats bli vegetarianer i större utsträckning. Jana Pickova, professor i livsmedelsvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet, forskar kring kostomställningen för att den ska bli till nytta för både haven och vår hälsa.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Runt om i världen äts stora mängder odlad fisk. I fodret blandas fiskolja och fiskmjöl från vildfångad fisk, något som utarmar bestånden. Därför har de odlade fiskarna tvingats bli vegetarianer i större utsträckning. Jana Pickova, professor i livsmedelsvetenskap vid Sveriges Lantbruksuniversitet, forskar kring kostomställningen för att den ska bli till nytta för både haven och vår hälsa.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:07:44</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>SLU</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09532.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09532.mp4" length="46069465" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Ris</title>
            <pubDate>Sat, 21 Nov 2009 00:00:01 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09531.mp4</link>
            <description>I Asien vattnas många risodlingar med vatten från arsenikförgiftade brunnar. Det leder till hudförändringar och cancer hos dem som arbetar på fälten, dricker vattnet eller äter riset. Molekylärbiologerna Noor Nahar och Abul Mandal vid Högskolan i Skövde, vill lindra problemen för miljontals människor i Indien, Bangladesh och Vietnam. Med hjälp av den lilla växten Backtrav går de till roten med det onda.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>I Asien vattnas många risodlingar med vatten från arsenikförgiftade brunnar. Det leder till hudförändringar och cancer hos dem som arbetar på fälten, dricker vattnet eller äter riset. Molekylärbiologerna Noor Nahar och Abul Mandal vid Högskolan i Skövde, vill lindra problemen för miljontals människor i Indien, Bangladesh och Vietnam. Med hjälp av den lilla växten Backtrav går de till roten med det onda.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:04:35</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Högskolan i Skövde</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09531.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/M09531.mp4" length="27389448" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Kartläggning av fjällräven</title>
            <pubDate>Sat, 14 Nov 2009 00:00:05 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09255.mp4</link>
            <description>Tomas Meijer är forskare i zoologi Stockholms universitet och har kartlagt den svenska fjällräven. Ett forskningsarbete som i insamlingsfasen inneburit många timmars ensamhet på fjället, vilket även det är en upplevelse i sig.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Tomas Meijer är forskare i zoologi Stockholms universitet och har kartlagt den svenska fjällräven. Ett forskningsarbete som i insamlingsfasen inneburit många timmars ensamhet på fjället, vilket även det är en upplevelse i sig.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:05:54</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Stockholms universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09255.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09255.mp4" length="35018321" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Könstraditionella val</title>
            <pubDate>Sat, 14 Nov 2009 00:00:04 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09254.mp4</link>
            <description>När det gäller att välja högskoleutbildning sker valen fortfarande efter könstraditionella mönster i förvånande stor utsträckning i Sverige. Anna Katrin Witt, forskare i sociologi vid Högskolan i Halmstad, har tittat på varför vi följer traditionen.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>När det gäller att välja högskoleutbildning sker valen fortfarande efter könstraditionella mönster i förvånande stor utsträckning i Sverige. Anna Katrin Witt, forskare i sociologi vid Högskolan i Halmstad, har tittat på varför vi följer traditionen.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:05:59</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Högskolan i Halmstad</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09254.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09254.mp4" length="35768008" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Pluto</title>
            <pubDate>Sat, 14 Nov 2009 00:00:03 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09253.mp4</link>
            <description>Fakta om planeten Pluto, som inte får kallas planet längre utan bara dvärgplanet.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Fakta om planeten Pluto, som inte får kallas planet längre utan bara dvärgplanet.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:01:52</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09253.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09253.mp4" length="11025283" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Klädstorlekar</title>
            <pubDate>Sat, 14 Nov 2009 00:00:02 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09252.mp4</link>
            <description>Är du helt säker på vad du har för klädstorlek? Viveka Berggren Torell, som är
forskare i etnologi Göteborgs universitet, har gjort en undersökning som bekräftar att det kan vara stora skillnaderna när affärer och klädkedjor storleksmärker sina kläder.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Är du helt säker på vad du har för klädstorlek? Viveka Berggren Torell, som är
forskare i etnologi Göteborgs universitet, har gjort en undersökning som bekräftar att det kan vara stora skillnaderna när affärer och klädkedjor storleksmärker sina kläder.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:06:01</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09252.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09252.mp4" length="35906073" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Metalldeponering</title>
            <pubDate>Sat, 14 Nov 2009 00:00:01 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09251.mp4</link>
            <description>Flygplan är tunga. Men ju mindre ett fordon väger, desto mindre bränsle går det åt till att driva det. Amir Heralic, som är forskare i automation vid Högskolan Väst, har tittat på hur man genom lättare och snabbare konstruktioner av exempelvis flygplansmotorer, kan få ner både vikt och produktionskostnader.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Flygplan är tunga. Men ju mindre ett fordon väger, desto mindre bränsle går det åt till att driva det. Amir Heralic, som är forskare i automation vid Högskolan Väst, har tittat på hur man genom lättare och snabbare konstruktioner av exempelvis flygplansmotorer, kan få ner både vikt och produktionskostnader.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:06:11</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Högskolan Väst</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09251.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09251.mp4" length="36967073" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Frågan är... Vad är reporänta?</title>
            <pubDate>Sat, 7 Nov 2009 00:00:08 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09248.mp4</link>
            <description>Evert Carlsson, forskare i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, reder ut begreppet.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Evert Carlsson, forskare i nationalekonomi vid Göteborgs universitet, reder ut begreppet.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:01:15</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09248.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09248.mp4" length="7546752" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Textil konservering</title>
            <pubDate>Sat, 7 Nov 2009 00:00:07 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09247.mp4</link>
            <description>Att konservera gamla kläder från 1600-talet är viktigt för att de ska hålla och inte slitas. Ingen har tidigare undersökt vilken konserveringsmetod som bäst bevarar plaggen, men nu har Johanna Nilsson, forskare i kulturvård vid Göteborgs universitet, ägnat tid åt vad som kan liknas vid ett riktigt detektivarbete.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Att konservera gamla kläder från 1600-talet är viktigt för att de ska hålla och inte slitas. Ingen har tidigare undersökt vilken konserveringsmetod som bäst bevarar plaggen, men nu har Johanna Nilsson, forskare i kulturvård vid Göteborgs universitet, ägnat tid åt vad som kan liknas vid ett riktigt detektivarbete.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:05:28</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09247.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09247.mp4" length="32442832" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Textilgrönska</title>
            <pubDate>Sat, 7 Nov 2009 00:00:06 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09246.mp4</link>
            <description>Kan tyger prata? Nej, men vissa kan faktiskt i alla fall kommunicera genom att ändra färg. Marie Ledendal är forskare i smarta textilier vid Högskolan i Borås och har tagit fram ett tyg som genom rörelsedetektorer kan ändra färg och berätta om någon går förbi utanför dörren.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Kan tyger prata? Nej, men vissa kan faktiskt i alla fall kommunicera genom att ändra färg. Marie Ledendal är forskare i smarta textilier vid Högskolan i Borås och har tagit fram ett tyg som genom rörelsedetektorer kan ändra färg och berätta om någon går förbi utanför dörren.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:05:23</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Högskolan i Borås</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09246.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09246.mp4" length="32296068" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Akademiska ord - Akademisk kvart</title>
            <pubDate>Sat, 7 Nov 2009 00:00:05 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09245.mp4</link>
            <description>Den akademiska kvarten – vad är det för något egentligen? Och var kommer den ifrån?</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Den akademiska kvarten – vad är det för något egentligen? Och var kommer den ifrån?</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:01:12</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09245.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09245.mp4" length="7250028" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Stamceller och sjöpungar</title>
            <pubDate>Sat, 7 Nov 2009 00:00:04 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09244.mp4</link>
            <description>I jakten på ett botemedel mot sjukdomen Alzheimers skulle ett väldigt litet djur kunna vara till hjälp. Forskaren i marin zoologi, Carl Dahlberg vid Göteborgs universitet, har tittat på sjöpungens förmåga att återskapa nervvävnad.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>I jakten på ett botemedel mot sjukdomen Alzheimers skulle ett väldigt litet djur kunna vara till hjälp. Forskaren i marin zoologi, Carl Dahlberg vid Göteborgs universitet, har tittat på sjöpungens förmåga att återskapa nervvävnad.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:02:53</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09244.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09244.mp4" length="17280228" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Frågan är... Varför forskar man om klimatets historia?</title>
            <pubDate>Sat, 7 Nov 2009 00:00:03 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09243.mp4</link>
            <description>Hans Linderholm, forskare i geovetenskap vid Göteborgs universitet, berättar varför.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Hans Linderholm, forskare i geovetenskap vid Göteborgs universitet, berättar varför.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:01:48</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09243.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09243.mp4" length="10814525" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Antarktisforskning</title>
            <pubDate>Sat, 7 Nov 2009 00:00:02 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09242.mp4</link>
            <description>Antarktis är världens kallaste och blåsigaste plats. Per Holmlund är polarforskare vid Stockholms universitet och genom att studera isen på Antarktis kan forskarna kartlägga förändringar i klimatet tusentals år bakåt i tiden, förändringar som också kan säga saker om framtiden.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Antarktis är världens kallaste och blåsigaste plats. Per Holmlund är polarforskare vid Stockholms universitet och genom att studera isen på Antarktis kan forskarna kartlägga förändringar i klimatet tusentals år bakåt i tiden, förändringar som också kan säga saker om framtiden.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:03:48</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Stockholms universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09242.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09242.mp4" length="22484094" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Vulkaner och klimat</title>
            <pubDate>Sat, 7 Nov 2009 00:00:01 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09241.mp4</link>
            <description>Det är väl ingen som tänker på kyla i samband med vulkanutbrott. Men faktum är att ett vulkanutbrott faktiskt kyler ner jorden. Mattias Hallquist är forskare i atmosfärvetenskap vid Göteborgs universitet och har studerat hur man ska kunna förutsäga vulkanutbrott.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Det är väl ingen som tänker på kyla i samband med vulkanutbrott. Men faktum är att ett vulkanutbrott faktiskt kyler ner jorden. Mattias Hallquist är forskare i atmosfärvetenskap vid Göteborgs universitet och har studerat hur man ska kunna förutsäga vulkanutbrott.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:03:16</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Chalmers tekniska högskola</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09241.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09241.mp4" length="19775885" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Djur</title>
            <pubDate>Sat, 31 Oct 2009 00:00:08 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09238.mp4</link>
            <description>Fantastiska fakta du inte visste om våra djur, till exempel att rådjur inte har några framtänder.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Fantastiska fakta du inte visste om våra djur, till exempel att rådjur inte har några framtänder.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:00:58</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09238.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09238.mp4" length="5738217" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Växtmatematik</title>
            <pubDate>Sat, 31 Oct 2009 00:00:07 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09237.mp4</link>
            <description>Varför växer växter som de gör? Och varför är bladen ofta symmetriska? Henrik Jönsson är
forskare i beräkningsbiologi vid Lunds universitet, och han har funnit nya förklaringar med hjälp av matematik.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Varför växer växter som de gör? Och varför är bladen ofta symmetriska? Henrik Jönsson är
forskare i beräkningsbiologi vid Lunds universitet, och han har funnit nya förklaringar med hjälp av matematik.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:03:41</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Lunds universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09237.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09237.mp4" length="21945324" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Frågan är... Är det sant att man blir förkyld av att bli nerkyld?</title>
            <pubDate>Sat, 31 Oct 2009 00:00:06 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09236.mp4</link>
            <description>Gösta Granström, forskare i öron-näsa-hals-sjukdomar vid Göteborgs universitet, vet svaret.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Gösta Granström, forskare i öron-näsa-hals-sjukdomar vid Göteborgs universitet, vet svaret.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:01:25</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09236.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09236.mp4" length="8982600" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>MS-behandling</title>
            <pubDate>Sat, 31 Oct 2009 00:00:05 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09235.mp4</link>
            <description>MS är en neurologisk sjukdom som sätter sig på det centrala nervsystemet och gradvis försvagar kroppen. Jan Fagius är forskare i neurologi vid Uppsala universitet har forskat om ett nytt hoppfullt, men riskabelt, sätt att behandla MS.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>MS är en neurologisk sjukdom som sätter sig på det centrala nervsystemet och gradvis försvagar kroppen. Jan Fagius är forskare i neurologi vid Uppsala universitet har forskat om ett nytt hoppfullt, men riskabelt, sätt att behandla MS.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:05:07</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Uppsala universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09235.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09235.mp4" length="30578877" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Eskimåer</title>
            <pubDate>Sat, 31 Oct 2009 00:00:04 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09234.mp4</link>
            <description>Visste du att ordet anorak ursprungligen kommer från eskimåerna? Fakta om eskimåer, eller inuiter som folkgruppen kallas idag.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Visste du att ordet anorak ursprungligen kommer från eskimåerna? Fakta om eskimåer, eller inuiter som folkgruppen kallas idag.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:01:05</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09234.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09234.mp4" length="6490137" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Smart av fisk</title>
            <pubDate>Sat, 31 Oct 2009 00:00:03 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09233.mp4</link>
            <description>Att det är viktigt att tänka på vad vi äter för att hålla kroppen i trim, det vet vi ju. Men mat kan även hålla insidan i trim.  Nils Åberg, forskare i pediatrik Göteborgs universitet, har i sina studier sett att det faktiskt kan stämma att vi blir smartare av att äta fisk.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Att det är viktigt att tänka på vad vi äter för att hålla kroppen i trim, det vet vi ju. Men mat kan även hålla insidan i trim.  Nils Åberg, forskare i pediatrik Göteborgs universitet, har i sina studier sett att det faktiskt kan stämma att vi blir smartare av att äta fisk.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:04:56</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09233.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09233.mp4" length="29536875" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Frågan är... Varför har vi bihålor?</title>
            <pubDate>Sat, 31 Oct 2009 00:00:02 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09232.mp4</link>
            <description>Gösta Granström, forskare i öron-näsa-hals-sjukdomar vid Göteborgs universitet, berättar.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Gösta Granström, forskare i öron-näsa-hals-sjukdomar vid Göteborgs universitet, berättar.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:02:30</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Göteborgs universitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09232.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09232.mp4" length="15367847" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Värmekamera</title>
            <pubDate>Sat, 31 Oct 2009 00:00:01 +0100</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09231.mp4</link>
            <description>Vi människor ser väldigt dåligt i mörker, men kanske kommer en värmekamera att kunna hjälpa oss att urskilja föremål i olika sammanhang.  Håkan Pettersson, professor i fysik och Linda Höglund, forskare i materialfysik vid Högskolan i Halmstad arbetar med att förbättra tekniken i värmekameror. </description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Vi människor ser väldigt dåligt i mörker, men kanske kommer en värmekamera att kunna hjälpa oss att urskilja föremål i olika sammanhang.  Håkan Pettersson, professor i fysik och Linda Höglund, forskare i materialfysik vid Högskolan i Halmstad arbetar med att förbättra tekniken i värmekameror. </itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:05:48</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Högskolan i Halmstad</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09231.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09231.mp4" length="34705214" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
        <item>
            <title>Hjärtfel hos hundar</title>
            <pubDate>Sat, 24 Oct 2009 00:00:07 +0200</pubDate>
            <link>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09227.mp4</link>
            <description>Huruvida en hund har hjärtfel kan vara svårt att upptäcka för ett otränat öra. Jens Häggström är professor i internmedicin smådjur vid Sveriges lantbruksuniversitet och har studerat hjärtfel hos hundar i flera år. Och han har upptäckt att de flesta hjärtfel förmodligen är genetiska.</description>
            <source url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/vetenskapslandet.xml"></source>
            <itunes:subtitle>Huruvida en hund har hjärtfel kan vara svårt att upptäcka för ett otränat öra. Jens Häggström är professor i internmedicin smådjur vid Sveriges lantbruksuniversitet och har studerat hjärtfel hos hundar i flera år. Och han har upptäckt att de flesta hjärtfel förmodligen är genetiska.</itunes:subtitle>
            <itunes:duration>00:05:26</itunes:duration>
            <itunes:explicit>no</itunes:explicit>
            <itunes:block>no</itunes:block>
            <itunes:author>Sveriges lantbruksuniversitet</itunes:author>
            <guid>http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09227.mp4</guid>
            <enclosure url="http://helix-vir-1.it.gu.se/gutv/podd/V09227.mp4" length="32256175" type="video/mp4"></enclosure>
        </item>
    </channel>
</rss>
